Söndag
Söndag idag, och kan man ens beskriva hur skönt det är att veta att helgen inte är slut, utan den fortsätter läääänge till.! Lovely. Idag har jag inte gjort så mycket än, legat ute i solen och solat (den försvann dock för en stund sedan), och nu sitter jag här och målar naglarna. Fick bli svart igen på tårna och rosa på fingrarna, för er som är intresserade ;)
Ska sticka iväg till gymmet om en liten stund och sedan blir det jobb från 15-22. Skulle egentligen jobbat 9-15 idag, men det blev ett byte eftersom Therese skulle på fääst. Stängning tredje dagen i rad nu, och trenden fortsätter imorgon då jag jobbar 17-22. Men jag klagar inte, jag gillar att jobba stängning, och det är goa pass och pengar.
Min kväll igår efter att jag slutat var som så att jag åkte hem till Tess där Lovisa, Joy, Malte och Jimmy (busringaren) befann sig. Vi socialiserade lite och sedan ringde min kusin som undrade om jag kunde köra henne och hennes pojkvän in till Sahlgrenska eftersom hennes pojkvän höll på att tuppa av av magsmärtor, och båda hade duckit. Snäll som jag är tackade jag snabbt ja till att leka ambulans, sa hejdå till Tess och Joy och sedan hoppade jag och Lovisa in i bilen och det blev en färd i ilfart (höhö, krydd) till Sahlgrenska, där vi sedan hade lite problem att ta oss ut. Så vi fick köra via Mölndal och kom långt om länge ut på E6:an, men eftersom det var mörkt och vi hade viktiga saker att prata om missade vi Särö-avfarten och fick istället köra av vid Lindome/Spårhaga, hehe. En liten nattlig roadtrip, men vem gillar inte det?
Efter ännu liten härligt snack utanför hennes hus åkte jag hemåt, och var väl i säng vid kvart i två.
Ikväll, om vädret tillåter, väntar övernattning vid havet i endast sovsäck, men det borde väl inte vara några problem för mig? Jag är ju inte rädd för djur eller så, nej nej. Förut när jag kom in i i tvättstugan för att hämta bikini står det en fucking DUVA på golvet. Jag tror inte ni kan förstå hur skräckslagen jag blev. Min första tanke var: "Den är uppstoppad!", men sen börjar fanskapet att gå. Jag var på vippen att börja gråta (för er som inte vet så HATAR jag fåglar, har i princip fågelskräck), sprang ut i hallen och gallskrek till mamma: "DE E EN DUUUUUUVVVVAAAA I TVÄTTSTUGAN!!" Antagligen var mitt tonläge lite för högt för att en mänsklig varelse skulle kunna uppfatta vad jag sa, så jag fick upprepa det både en och två gånger innan mamma fattade och sa då lugnt: "Ja, men gå ut och säg till pappa och sluta skrik!" Herre.
Jag försökte sansa mig lite men det gick tyvärr inte så bra, när jag kom ut till pappa skakade hela jag och EN TÅR rann ner för min kund. Herrejösses, jag är en sån jävla mes. Jag är arton år och jag gråter när jag ser en duva. Jajjemen.
Jag fick i alla fall fram budskapet till pappa som stod ute och slipade och redan var fit for fight för att tampas med en duva, med arbetshandskarna på. Min bror hörde antagligen att jag skrek som en idiot och kom ner, såg duvan, sprang upp på sitt rum, och kommer ner med KAMERAN. Oj, en duva, det måste vi fota.
Till slut fick pappa tag i fågelskrället och bar ut den, så min bror kunde få sina älskade bilder. Tydligen var det en brevduva upptäckte pappa, fågelskådaren himself. Ja, så spännande kan vi ha det här ute på landet.
När duvan var ur vägen fick jag i alla fall hämtat min bikini och allt var frid och fröjd.
Tvek om någon orkade läsa, men till er som gjorde det, ha en finfin söndag! ♥
Ska sticka iväg till gymmet om en liten stund och sedan blir det jobb från 15-22. Skulle egentligen jobbat 9-15 idag, men det blev ett byte eftersom Therese skulle på fääst. Stängning tredje dagen i rad nu, och trenden fortsätter imorgon då jag jobbar 17-22. Men jag klagar inte, jag gillar att jobba stängning, och det är goa pass och pengar.
Min kväll igår efter att jag slutat var som så att jag åkte hem till Tess där Lovisa, Joy, Malte och Jimmy (busringaren) befann sig. Vi socialiserade lite och sedan ringde min kusin som undrade om jag kunde köra henne och hennes pojkvän in till Sahlgrenska eftersom hennes pojkvän höll på att tuppa av av magsmärtor, och båda hade duckit. Snäll som jag är tackade jag snabbt ja till att leka ambulans, sa hejdå till Tess och Joy och sedan hoppade jag och Lovisa in i bilen och det blev en färd i ilfart (höhö, krydd) till Sahlgrenska, där vi sedan hade lite problem att ta oss ut. Så vi fick köra via Mölndal och kom långt om länge ut på E6:an, men eftersom det var mörkt och vi hade viktiga saker att prata om missade vi Särö-avfarten och fick istället köra av vid Lindome/Spårhaga, hehe. En liten nattlig roadtrip, men vem gillar inte det?
Efter ännu liten härligt snack utanför hennes hus åkte jag hemåt, och var väl i säng vid kvart i två.
Ikväll, om vädret tillåter, väntar övernattning vid havet i endast sovsäck, men det borde väl inte vara några problem för mig? Jag är ju inte rädd för djur eller så, nej nej. Förut när jag kom in i i tvättstugan för att hämta bikini står det en fucking DUVA på golvet. Jag tror inte ni kan förstå hur skräckslagen jag blev. Min första tanke var: "Den är uppstoppad!", men sen börjar fanskapet att gå. Jag var på vippen att börja gråta (för er som inte vet så HATAR jag fåglar, har i princip fågelskräck), sprang ut i hallen och gallskrek till mamma: "DE E EN DUUUUUUVVVVAAAA I TVÄTTSTUGAN!!" Antagligen var mitt tonläge lite för högt för att en mänsklig varelse skulle kunna uppfatta vad jag sa, så jag fick upprepa det både en och två gånger innan mamma fattade och sa då lugnt: "Ja, men gå ut och säg till pappa och sluta skrik!" Herre.
Jag försökte sansa mig lite men det gick tyvärr inte så bra, när jag kom ut till pappa skakade hela jag och EN TÅR rann ner för min kund. Herrejösses, jag är en sån jävla mes. Jag är arton år och jag gråter när jag ser en duva. Jajjemen.
Jag fick i alla fall fram budskapet till pappa som stod ute och slipade och redan var fit for fight för att tampas med en duva, med arbetshandskarna på. Min bror hörde antagligen att jag skrek som en idiot och kom ner, såg duvan, sprang upp på sitt rum, och kommer ner med KAMERAN. Oj, en duva, det måste vi fota.
Till slut fick pappa tag i fågelskrället och bar ut den, så min bror kunde få sina älskade bilder. Tydligen var det en brevduva upptäckte pappa, fågelskådaren himself. Ja, så spännande kan vi ha det här ute på landet.
När duvan var ur vägen fick jag i alla fall hämtat min bikini och allt var frid och fröjd.
Tvek om någon orkade läsa, men till er som gjorde det, ha en finfin söndag! ♥
Kommentarer
Postat av: Anonym
se här så flitig jag är med kommentarerna! hoho,matilda 18 år bärjar gråta av en duva. Herre jösses! haha <3
Postat av: Moremi
Hahaha, hatar också duvor! :) De är som flygande råttor!
Trackback
