BaraMatilda

Hejhejhej alla mina underbara läsare!

Ber om ursäkt för riktigt dålig uppdatering idag, men jag kom hem för typ en halvtimma sedan. Hoppas att ni inte suttit alltför länge framför datorerna och väntat på en nytt inlägg, höhöö (IRONIII).
Jag och Ida bangade religionen idag, observera: IDA bangade en lektion, kors i taket säger jag! :P Haha, nej, Ida OM du är inne här och läser, så tycker jag i alla fall att det var starkt gjort. Och för att vara ärlig tror jag inte ens Hasse märkte att vi var borta, även fast han dock har lärt sig mitt namn nu. Jag är stolt, var väl sist i klassen med det kan jag tro.? ;)
I alla fall så kutade vi till Friskis, eller snarare kröp, sen satt vi och frös arslena av oss utanför med varsin nötochmandelochrussinochtorkadfrukt-bar. Den var god! Där satt vi alltså och repeterade företagsekonomin inför imorgon, den satt ju som ett rinnande vatten, i alla fall för Idas del. Moi får nog slipa lite till på detaljerna... ;)

MEN, vaaaad händer när vi ska gå in? JO, passet är fullbokat! Aha. Chill. Not. Så vi fick ställa upp oss på en reservlista, sen när blev Friskis så exklusivt och eftertraktat att man måste stå på reservlista för att få va med liksom? I alla fall, det blev bara en plats ledig, och då erbjöd Ida mig den. Jag kände mig inte alls elak eller så när jag gick in och Ida fick gå hem igen. Nejdå.
När jag väl kommer in på passet är det för det första helt smockfullt. Great, tänker jag, men ställer mig ändå med min bräda någonstans in i ett hörn. Det börjar, och sedan själva passet tror jag inte ens jag orkar berätta om, det var en mardröm helt enkelt. Jag skulle tippa på att alla som var där hade varit på vartenda step 2-pass varenda tisdag klockan halv fem, sedan Friskis & Svettis föddes. Alla kunde allting. Förutom jag. Och jag har ändå gått på mycket step. Och alla var sådär äckligt överlägsna, dom kollade på mig som om jag var dum i huvudet. "Men hallå.. KAN du inte redan allting utantill, i sömnen, bak och fram, upp och ner, baklänges och på ett ben!?" Hej och hå. Det här var svårt. Det var liksom så advanced att det inte ens var ball.

Jag funderade någon minut på om jag skulle börja grina eller asgarva, sedan tog jag min bräda, ställde den längs väggen och gick. Fyfan. Ida, vi går inte dit nästa tisdag!

Jag och Ida í vintras